Idag var vi upp till Sollefteå för Jullans besök hos farbror doktorn. Och precis som vi gissade så gissade även doktorn på mjölkallergi. Ja gissade, för det visade bara lite på pricktestet. Men med tanke på symtomen så trodde han att det var det. Så nu blir det inget som har med mjölk att göra för henne.

Här kommer lite info ;-)

Hämtat från: http://www.konsumnord.se/?id=1249

Mjölkallergi

Mjölkallergiker reagerar på proteinet i mjölken och tål inte mjölkprodukter över huvud taget. Mjölkallergi får inte förväxlas med laktosintolerans där individen inte kan bryta ned mjölksocker (laktos) som finns i mjölk. Mjölkallergi är vanligast bland spädbarn och större barn och i många fall växer den bort. Den förekommer dock även bland vuxna. Man räknar med att 2-3 procent av barnen och 1 procent av den vuxna befolkningen i Sverige är mjölkallergiker.

Näringsinnehåll:

Komjölk innehåller cirka 3-3,5 gram protein per liter (kasein och vassleprotein) och är en stor proteinkälla i svensk kost. Mjölk och andra mejeriprodukter svarar för cirka 70 procent av befolkningens kalciumintag per dag. Kalcium behövs bl.a. för att vårt skelett skall bli starkt och hålla sig starkt när vi blir äldre.

Omkring 40 procent av intaget utav vitamin-B2 (Riboflavin) kommer normalt från mejeriprodukter och 20 procent av vårt A-vitamin (Retinol). Det förstnämnda behövs vid energiomsättningen och det sistnämnda bl.a. för synen och huden.

För de som inte tål mjölk är det viktigt att veta i vilka övriga livsmedel kalcium hittas. Eventuellt kan ett tillskott av kalcium vara nödvändigt.

Symptom:
En reaktion kan uppstå då spädbarn går över från modersmjölk till komjölkshaltig mat, ex. modersmjölkersättningar eller välling. De vanligaste symtomen är diarré, kräkningar, kolik samt hudutslag, hösnuva eller andningsbesvär.

Mindre vanligt är en långsammare form där vikten kan avstanna och personen får stora, kladdiga avföringar. Denna typ kan även drabba vuxna. Sömnbesvär är ett annat ovanligt symtom.

Diagnos:

Diagnos ställs av läkare genom att först utesluta komjölk ur maten och sedan försiktigt återinföra den igen. Återkommer då besvären kan diagnosen komjölksallergi ställas. Blodprover och hudtester utförs också. Vid den långsammare typen av sjukdomen kan det ibland finnas en skada på tarmslemhinnan, som den vid glutenintolerans.

Behandling:

Att utesluta allt som innehåller mjölkprotein som mjölk, grädde, filmjölk, keso, kvarg, ost, mesost/messmör, välling, glass och vissa sorber. Det har visats att den mjölkallergiske oftast inte enbart reagerar mot mjölk från kossan, utan även mot mjölk och ost från andra djur som getter och får. Laktosreducerade mjölkprodukter kan inte heller ätas.

Mjölk och mjölkprodukter ersätts med specialprodukter. Sådana exempel är sojadryck, risdryck, havredryck, havre- eller sojaglass, grädde och yoghurt gjord på soja eller havre samt mjölkfritt margarin (se sista sidan).

Det är inte lämpligt att enbart utesluta mjölkprodukter utan att ersätta dem. Kosten blir inte endast torftig av att göra så utan problem kan uppstå med kalciumförsörjningen.

Mejeriprodukter är även en betydande fettkälla i kosten. Barn med mjölkallergi kan behöva extra fett i kosten. Små barn som är allergiska mot komjölksprotein kan utveckla allergi mot soja. Därav bör sojabaserad modersmjölkersättning användas med försiktighet till dessa barn. Tala med en dietist.

Använd inga livsmedel som innehåller något/några av följande produkter, se innehållsdeklarationen:

q albumin, mjölkalbumin
q crème fraiche
q filmjölk
q grädde
q gräddfil
q gräddpulver
q kasein, kaseinat (mjölkprotein)
q kesella
q keso
q kvarg
q messmör
q mesost
q mjukost
q mjölk
q mjölkprotein
q mjölkpulver
q mjölkäggvita
q natriumkaseinat
q ost
q skummjölkspulver
q smör
q torrmjölk
q vassle/vassla
q margarin (även vegetabiliskt)
q yoghurt

Ingen av ovanstående produkter får anges under E-nummer, dvs. som tillsats. Det innebär att deras fullständiga namn måste anges.

Livsmedelsgrupper som kan innehålla mjölkprotein:

Grönsaker, potatis, rotfrukter	Stuvningar, soppor, pajer, gratänger, potatis- och rotmospulver.
Frukt och bär	Pajer och andra efterrätter.
Bröd och spannmålsprodukter	Bröd bakat på smör, margarin och/eller mjölk. Barngröt, välling och flingor.
Matfett	Smör och margarin.
Mjölkprodukter	Alla mejeriprodukter som mjölk, fil och ost.
Kött, fisk och ägg	Hel- och halvfabrikat samt färdiglagad mat, charkuterivaror, maränger, majonnäs.
Glass	Glass och sorbet.
Drycker	Chokladdryck och milkshake
Övrigt	Kryddblandningar, godis och andra sötsaker

Livsmedel som mjölkallergiker kan äta:

Grönsaker, potatis, rotfrukter	Allt i ren form
Frukt och bär	Allt i ren form
Bröd och spannmålsprodukter	Bröd bakat på olja eller mjölkfritt margarin och de flesta knäckebröd.
Matfett	Oljor, mjölkfritt margarin t.ex. Carlshamn- och Linnéa samt ister.
Mjölkprodukter	Komjölksfri mjölkersättning: Havremjölk, sojamjölk och rismjölk, soja yoghurt, soja dessert, sojagrädde.
Kött, fisk och ägg	Allt i ren form
Charkuterivaror	Namnskyddade korvar (falu-, prins-, wiener-, frukost-, fläsk-, kött- och medisterkorv).
Glass	Isglass, sojaglass (Tofuline) och havreglass (Oatly), vissa sorbet.
Drycker	Vatten, juice, saft, läsk, fruktdryck, öl, te, kaffe och chokladdryck gjord på mjölkersättning.
Övrigt	Rena kryddor, salt, socker, sirap, vinäger, kakao.

Matlagningstips:

Var noga med att rengöra kärl som har används till mjölkmat så att inga mjölkrester finns kvar vid tillagning av mjölkproteinfri mat. Alternativt använd speciella kärl till komjölksallergikers mat. Det samma gäller skärbrädan om bröd som innehåller mjölkprotein skärs upp på samma skärbräda.

Såser kan t.ex. göras på buljong, havredryck, sojadryck och havre- och sojagrädde. I övrig matlagning kan alternativa mjölkprodukter, vatten, juicer och öl (i degspad) användas. Vid stekning, bakning och övrig matlagning kan mjölkfritt margarin, ister och olja användas.

(De symtomen julia har är markerade med fet stil!)


Igår fick vi även veta att vi fått plats på dagiset vi sökte i första hand! Yes :D Så i augusti  börjar Jullsan på dagis!